onsdag 3 september 2014

VILJAN ATT VÅGA FÖRÄNDRA DEL III

Att min medicinering i kombo med min prat-is skulle göra sån otrolig stor och god skillnad vågade jag aldrig tro. På något konstigt sätt är jag tacksam för denna resan, för jag fick chansen att jobba med mig själv och göra upp med saker från det förflutna så jag äntligen skulle kunna släppa förlåta och gå vidare. MEN jag önskar ingen annan det och vill för allt i världen inte hamna där igen. Ryggsäcken kommer alltid finnas där med mig men den kommer INTE styra över mig och mitt liv mer. Jag började hos min prat-is våren 2013. Och hela det året var otroligt tufft med många tuffa bitar i relationer och i situationer, av respekt mot dem eventuella situationer/personer det kan ha handlat om kommer jag inte gå in på vad exakt det handlat om eller vad som hänt men däremot delar jag gärna mina känslor tankar och upplevelser ihop om att hjälpa andra. Det var också mycket självmordstankar för min del, jag var som en granat redo att explodera när som helst men hoppades någon skulle kunna detonera den. Var rädd och orolig för mina tankar som jag inte kunde styra, jag blev ofta kidnappad av tankar som: vad är meningen med livet, varför finns jag, jag är inte viktig, dem klarar sig utan mig osv. MEN så dök denna någon upp och skulle visa sig vara just min pratis. Hon fanns/finns 24/7 och jag funderar varje dag på hur jag ska kunna tacka henne nog men jag tror det bästa jag kan ge henne är min tacksamhet kärlek och omtänksamhet i all evighet. Hon är en ängel på jorden, en unik och så värdefull person FÖR MIG. Hon räddade MIG och mitt liv. Vi jobbade mycket med att bryta mönster och att sätta mig i första hand då jag är otroligt osjälvisk vilket skulle visa sig vara en bov i mitt mående för jag såg inte mig själv utan alla andra. Men med tiden så skulle muren runt mig rasa ner, jag skulle börja inse och förstå. Det finns faktiskt hopp, för ur det djupaste och mörkaste hål hittade jag upp till ljuset. Bara du är öppen för det, öppen för att släppa mörkret och låta ljuset komma. Många gånger stannar man kvar i mörkret för det är de man kan, så var det iallafall för mig. Låt mig nu vara DITT levande bevis på att allt kan bli bra bara du själv vill. Då ville jag inget annat än att inte leva en ända dag till och idag älskar jag livet jag lever, vilka kontraster alltså. Och jag är oerhört TACKSAM för att jag sitter här idag. Det är tack vare mig själv, min pratis, min medicin och mina nära. Jag hade tre otroligt viktiga punkter för att det skulle kunna funka överhuvudtaget när det var som mörkast.

  1. Trygghet.
  2. Stabila punkter.
  3. Pratis.
Så för att orka gå igenom och ur, hitta DINA punkter som tar dig upp ovanför vattenytan. Jag tror det är mycket viktigt eller rättare sagt jag vet att det är mycket viktigt!! OCH kom alltid ihåg, DU är den viktigaste personen i ditt liv, det lärde en mycket klok kvinna mig. För vem skriver annars dina blad om inte du själv? Jag drog en nitlott men jag drog också en vinstlott, idag väljer jag vinstlotten och låter nitlotten bara får ligga där i ryggsäcken. Varje liten ljus stund är en vinst! Våga tro på dig själv, jag tror på DIG. DET har en mening, DU är meningen. Allt kommer bli bra!

Hoppas nu dessa tre delarna gett dig en inblick i min resa och att du kan finna hopp i allt ert i min resa, om bara så ett litet litet hopp. Vill du få en närmare kontakt med mig för frågor eller liknande är du välkommen att mejla mig på malin-jonasson@hotmail.com. Du har min fulla förståelse tystnadsplikt och respekt!




MALIN

Inga kommentarer: